måndag 30 mars 2009

Let's dance och Wanja

Jag hade inte en aning om att jag skulle kunna bli så gripen av ett dansprogram som jag blivit av Let's dance! Gud, vad jag kommer att sakna det på fredagarna!


Tyvärr så slutade det inte som det borde enligt mitt tycke. Magnus är duktig och charmig, men det handlar väl ändå om vem som dansar bäst, och det borde stått mellan Laila, Morgan eller Niclas. Jag hade helst sett att Morgan vunnit, jag älskar honom, han är en sådan glädjespridare, och sååå duktig på att dansa dessutom!


Lailas och Tobias shownummer kräver ett eget stycke: Den dansen var så fantastiskt vacker, jag har sett på den fem gånger och blir rörd till tårar varje gång. Så makalöst sensuell och ljuvlig, helt fulländad!


Wanja L-W skulle ge presskonferens direkt från LO-borgen och jag försökte hålla mig vaken i natt, men någonstans somnade jag...

Jag är glad för att hon väljer att inte avgå, det hade varit så fegt. Bra där Wanja!


I dag så sticker ju ofta makthavarna svansen mellan benen och smiter ut bakvägen i st f att stå för vad man gjort, och reda ut de härvor man skapat.


Jag hoppas nu att slutet på AMF-historien blir något ljusare än vad början var.

torsdag 19 mars 2009

"Den onda viljan" av Karin Fossum

Karin Fossums senaste gör inte hennes läsare besviken. En suggestiv liten deckare/roman (206 sidor) om tre killar som hängt ihop sedan barndomen.

Man känner lite vanmakt och sorg som så ofta i hennes böcker. Varför blev det så här? Man vill kliva in och hjälpa till, stoppa händelserna, få människorna att ändra sitt beteende.

Samtidigt finns mycket ljus och värme framför allt från den sympatiske kommissarie Sejer (finns sådana i verkligheten?) och hans godisätande kollega Skarre, men även i oväntade möten och de goda människornas kärlek. Det finns ett hopp i all förtvivlan!

Som vanligt är Karin Fossum hur bra som helst, och detta är en riktig sträckläsningsbok, man måste bara få veta vad som egentligen hänt!

onsdag 18 mars 2009

Förtroenden

Vi handlar nästan alltid på samma Konsumbutik och har därför blivit väl bekanta med personalen. En av kvinnorna - som jag f ö har haft skäl att tro var förälskad i min man, men som numer är väldigt förtrolig med mig också - hade hand om posten häromda´n. När hon väl dök upp där säger hon: "Har du fått vänta? Jag satt och kissade och klarade inte av att knipa av pinkstrålen."

Alltså: Jag betackar mig för den typen av förtroenden! Nu kan jag inte tänka på annat än urin när jag ser henne, och det är ju inte det första jag vill tänka på när jag handlar livsmedel.

I vår familj pratar vi INTE avföring eller andra toalettbestyr vid matbordet och bara i yttersta undantagsvis i övrigt.

Vi umgicks ett tag med en familj som verkade ha som grej (kanske för att stöta bort vänner och bekanta) att alltid prata avföring vid köksbordet, dessutom tyckte de inte alls att det var annat än kul att rapa, fisa osv i samma miljö. De har ytterst få vänner kan jag nämna. Konstigt va?!

Vedervärdigt om grisar och grisar

Jag säger bara FY FAN för slakterinäringen! Hur i helvete kan de koka grisar levande!? Jag kommer ALDRIG mer att köpa griskött i butik, utan bara från byslaktaren i Rengsjö, så till nästa jul så kommer jag att salta in julskinkan själv.

I Rengsjö kan vi klappa grisarna i hagen under sommaren, husse sitter och gullar med dem som om de vore hundar, och de är inte skräckslagna när de förs till slakt i grannbyn. Gissa om det köttet är gott!

Så har SCAN fräckheten att gå ut och säga att detta bara är undantagsfall/olycksfall. Hur dumma tror de att vi konsumenter är?

Samma sak med alla d-a bank- och försäkringshöjdare som plockar och plockar så mycket de någonsin kan. När de sedan ertappas med fingrarna i syltburken så säger de att de inte hade en aning om finanskris, regeringsstöd och annat. Hallå tror de att vi andra saknar IQ?

Konsumåterbäring

I min barn- och ungdom samlade man på konsumkvitton, som sedan summerades och lämnades i en påse till Konsumbutiken. På den inköpta summan fick man återbäring, idag får man värdecheckar i stället.

I går blev det så att det blev en rejäl bonus/återbäring/värdecheck/whatever till Lina. Presentkortet laddades om med 1200:-; handla för 1200:- få 2100:- underbart!!!

Min mamma - som är född statarunge och av förklarliga skäl en sann socialdemokrat och konsummedlem - kommer att bli så himla glad när hon får höra att hennes älskade men fattiga arbetslösa barnbarn fick extra slantar att handla mat och annat för.

Tur också att barnets mor=jag är lite av en kontrollfreak (arbetsskada?) och hade ordning på alla papper.

tisdag 17 mars 2009

Presentkort

När min Kära Lina fyllde 26 härom veckan så ville min mor ha hjälp med att köpa ett presentkort från henne och Lelle. Numer är presentkorten digitala och laddas med önskat belopp i kassan. Kassörskan hade stora problem med att "få till det", och när hon väl var klar så gjorde hon en sista koll, och kortet var då laddat med dubbla summan, synd att hon upptäckte det, det hade väl varit en återbäring att glädjas åt.

Lina har sedan handlat vid två tillfällen på kortet, men vi det tredje var det stopp: Saldot på kortet var -0:-, enligt kundservice hos Coop har kortet aldrig blivit laddat överhuvudtaget. Märkligt då att Lina gjort inköp två gånger på det.

Nåväl, i går kväll åkte vi ut till butiken och hade med oss kvitto, utdrag från min bank mm. Kassörskan kollade presentkortet och det var tomt. De fick behålla våra papper och kort och ska nu kolla vad som hänt.

Håll en tumme eller flera för att de laddar om ursprungsbeloppet, för i så fall har ju Lina fått en rejäl bonus. Hon har handlat för ca 900:- av de 1200:- som kortet laddades med.

torsdag 12 mars 2009


Det här är en riktig saga, eller feel-good roman kanske man skulle kalla den idag. För mig är den i allra högsta grad både saga och dröm.

Fyra människoöden korsas på ett udda och sagolikt sätt, och allas liv förändras och förbättras till det allra bästa.

Boken är mycket lättläst p g a de korta styckena och dialogformen. Det är väl inget mästerverk, men helt klart roande och som sagt något som man själv skulle vilja uppleva.

onsdag 11 mars 2009

Gotland och mat på TV

TV4:s "Halv åtta hos mig" är ganska jobbigt på så vis att Helge Skoogs eviga kommentarer är lite väl dryga. I övrigt är ju innehållet fantastiskt kul att titta på. Den här veckan är de dessutom på Gotland. I går var de hos en kvinna som bodde i ett helt fantastiskt hus, och hennes mat såg ut att vara hur god som helst. Jag som älskar saffranspannkaka ska redan i dag testa hennes variant.





















Här skulle jag vilja vara!




Vi firade Rolands 50-årsdag just på Gotland, närmare bestämt på Warfsholm som är ett underbart ställe i utkanten av Klintehamn. Festmåltiden bestod bl av lammytterfilé och saffranspannkaka, dock inte samtidigt. Vi älskar det stället och vill gärna åka dit en tredje och gärna ännu fler gånger än så. Bor man på campingen som vi gör/gjorde så blir ju inte boendet speciellt dyrt, och campingen är så fräsch och mysig.

måndag 9 mars 2009

Utmärkelse och tandläkaren



Jiiipiii! Jag vann vårverstävlingen! Jag är så stolt!

Inte ofta man får utmärkelser i dessa dagar.







Var hos tandläkaren för undersökning i dag. Gissa vad han hittade: En spricka och sekundärkaries i tanden jag lagade i december. Och som jag dessutom var och kollade upp igen i januari eftersom fyllningen kändes konstig. Med röntgen och undersökning blev det 1270 spänn. Så ska jag dit igen och ta tandsten om två veckor och det lär väl också bli några hundralappar.

Fan också! Lina hittade ju en så´n otroligt snygg väska åt mig (hon tänker sig nog att låna den) när vi var på stan efteråt, men jag har inte råd att köpa en väska för 1600, tyvärr!

lördag 7 mars 2009

Sur och inte fit (ännu)




















Idag hade jag bestämt att vi skulle på Friskis på förmiddagen, och därmed skippa traditionen med Melodikrysset klockan 10 (vi har faktiskt varit i väg två lördagar tidigare också). När jag vaknade kände jag mig konstig i kroppen, men vill man bli fit så får man offra sig. När vi kom till hallen var det två kärringar (typiska 40-talister) som trängde sig före mig i toakön, de "skulle bara", och vad skulle jag då?!

Så var passet så d-a dåligt! Leddes av en dam med babysnack, vilket är det absolut värsta jag vet. Hon hade inte riktig koll på sitt pass och hade hjälpschema framför sig. Headset hade hon inte lärt sig använda tydligen, och det är grymt svårt att höra när hon byter rörelse när det är många som jympar och musiken är hög. Alltså blev jag bara surare och surare i st f uppåt som jag brukar bli på passen. Efteråt var det extremt trångt i passagen ut från hallen. Jag fick halvpanik och Rolle fick föra mig ut till simhallsentrén så jag fick luft. Undrar om jag inte håller på att bli sjuk?

Min mamma har troligen fått en propp och tappat hörseln på ett öra, och är så yr att hon måste använda rollator. Drabbades dessutom av vinterkräksjuka (när började vi använda det uttrycket) som tack från sjukhuset, vilket inte gör att eventuellt tillfrisknande går bättre. Vi ska ju fira hennes 80-årsdag om några veckor, och jag har bokat bord till hela familjen (23 personer) på restaurang. Nu är det ytterst tveksamt om hon kommer att orka det, och det är ju för hennes skull vi gör det.
Så fort allt kan ändras, min mor har i många år varit piggare än vad jag är (vad nu det säger), och har en 16 år yngre man. Få se nu vad detta bär hän...

Livet i dag är alltså inte på topp, men i går hade vi såååå mysigt hos Lina som fyllde 26. Hon hade gjort en underbart god smörgåstårta, och därefter en lika god chokladtårta. Mina döttrar är de bästa tjejer som finns! Gud vad jag älskar dem!!!

I kväll äter vi en jättegod biffgryta och potatismos och kollar "andra chansen", det vill för övrigt jag också ha!

Is och vatten, vatten och is

Majgull Axelssons senaste bok "Is och vatten, vatten och is" handlar om Susanne och Björn som är syskon/kusiner till tvillingarna Inez och Elsie. De växer upp i en tillvaro fylld av kyla, tystnad, rädsla och avståndstagande. Det hela leder fram till en katastrof, som på många sätt blir till en vändpunkt i deras liv, allt går inte att reparera, mycket är redan för sent.


Vad händer i oss när man väljs bort av en mor/förälder? Vad sker med människor som väljer tystnad? Hur hade dessa människors liv sett ut om de vågat tala med varandra? Det är frågor som jag undrat över under tiden som jag läst denna fantastiska roman.


Majgull Axelsson är en av mina favoriter, hennes "Slumpvandring", "Långt borta från Nifelheim" och "Rosario är död" är några till av hennes fantastiska böcker. Den här boken hör också till de läsvärda, och rekommenderas å det varmaste.

måndag 2 mars 2009

Bokstavsvers om Mars (Linas månad)

Marsmelodi

Marskatternas makalösa månad:

Min markant maskulina Murre, masserar mjuka medgörliga manx-katten Molly.

Missmodig medmänniska mår melankoliskt:
Minns molnfria Malagas minnesvärda mandelkaka, mimar mäktig mollmelodi, mediterar.

Marssolen manar ...

... mameluckfri matte - med marinblå mockakappa - marscherar majestätiskt malliga malteserhunden Max!

Magnolian mognar makligt…mmmm månaden maj