Böcker av Guillou, Kristina Ohlsson och Börjlinds

Mellan rött och svart – Jan Guillou

Första världskriget är förbi. Bröderna Lauritzen har drabbats svårt både ekonomiskt och personligt. Oscar fick alla sina tillgångar i Afrika konfiskerade av de segrande engelsmännen. Sverres älskade Albie stupade i kriget och själv blev han utkastad från godset som var hans hem i nära tjugo år. Och Lauritz och Ingeborg har tvingats lämna Bergen eftersom sonen Harald riskerade att bli ihjälslagen i skolan som tyskvän. Återhämtningen till ett bättre liv i Berlin och Saltsjöbaden tar sin tid men snart befinner man sig i det glada 20-talet.
Tyskland ser ut att kunna resa sig på nytt och i hela Europa föreställer man sig att det aldrig mer kan bli krig. Familjen Lauritzen kan lika lite som alla andra se den svarta slagskuggan av en ofattbar ondska som ska kasta världen in i en ännu större katastrof.

Tredje delen av Guillous krönika över 1900-talet är något mer gripande än del två som jag var måttligt imponerad av. Spännande att vara med i skeendena i Tyskland under mellankrigstiden, som kanske kan förklara orsaken till Hitlers framgång (?). Han är lite övertydlig emellanåt Guillou, och hans vapenfetischism kommer fram som vanligt. Boken slutar med en riktig cliffhanger, så nästa del kommer att bli riktigt spännande!

Davidsstjärnor – Kristina Ohlsson

Enligt en gammal israelisk legend skulle den så kallade Papperspojken få liv om natten. Han kom med mörkret och skydde inga medel när han rövade bort sina offer. Nu för tiden är det nästan ingen som minns myten om Papperspojken, men så skjuts en förskolelärare på Judiska Församlingen i Stockholm till döds inför barn och föräldrar.
Bara timmar senare försvinner två judiska pojkar på väg till sin tennisträning. Ett häftigt snöoväder rasar i Stockholm och spåren efter den skyldige är få.
Fredrika Bergman och Alex Recht ställs inför en av sina svåraste utmaningar när de dras in i jakten på en mördare som framstår som lika skoningslös som effektiv. Spåren i utredningen är många, men samtliga leder utredarna till en och samma plats: Israel. Och upprepade gånger nämns den så kallade Papperspojken. Men vem är han egentligen? Kan han ha fått liv och börjat söka efter nya offer?

Hon skriver drivet och har bra person- och miljöbeskrivningar. Jag kommer nog att fortsätta läsa hennes deckare, det är helt OK underhållning.

Den tredje rösten –  Rolf och Cilla Börjlind

En ny gastkramande kriminalroman av Cilla och Rolf Börjlind! Efter deras framgångsrika deckardebut Springfloden är de nu tillbaka med den ännu vassare uppföljaren Den tredje rösten. Dyk in i en cynisk värld full av smutsiga pengar, kärlekstörstande knivkastare och makabra mord - allt i ett högt nervkittlande tempo!

Efter den framgångsrika debuten med Springfloden är Cilla och Rolf Börjlind tillbaka med en minst lika stark uppföljare.

Bra deckare, men lite väl mycket som man borde ha kommit ihåg från den föregående boken. En resumé hade varit på sin plats. Dessutom löses inte alla knutar upp innan boken tagit slut...cliffhanger?

Jonas Gardell, Mohsin Hamid och Lena Einhorn

Torka aldrig tårar utan handskar – Döden, Jonas Gardell

”Det här är berättelsen om mina vänner.
Om Paul och Bengt, Seppo och Lars-Åke. Om Rasmus och Benjamin.
De som sökte friheten och kärleken i en tid inte långt från nu.
Det här är berättelsen om en sjukdom som tog mina vänners liv medan de ännu var helt unga. En berättelse om lidande, förnedring och om svek, men också en berättelse om kärlek som trotsar allt.
För du vet hur det är:
Man får inte leva om sitt liv. Det är det som är själva grejen!
Det som berättas i den här historien har hänt.
Allt är sant.
Jag var en av dem som överlevde.
Jag ville bryta tystnaden.
Jag har gjort det nu.”

Tredje och sista delen i trilogin känns lite tjatig, den tillför inte så mycket mer än det som redan sagts i del 1 och 2, men visst är det otroligt gripande och lättläst, bra flyt. Tyvärr börjar jag mer och mer - precis som med Björn Ranelid – höra Gardells fjantiga röst när jag läser, han är verkligen en riksfjant och tycks njuta av det, men han skriver som en gud.

Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien – Mohsin Hamid

"Flytta till stan! Bli inte kär! Undvik idealister!En pojke föds på landsbygden i ett land som kan vara Pakistan. Att stanna i byn skulle innebära ett hårt, fattigt liv och mest troligt ett för tidigt slut. Men vår huvudperson har ett annat öde framför sig. Berättaren driver honom framåt: Att bli snuskigt rik är möjligt, men kräver uppoffringar. Pojken gör allting rätt. Han flyttar till stan, utbildar sig, arbetar hårt och bygger upp ett affärsimperium genom att hörsamma berättarens råd: undvik idealister, var beredd att ta till våld och, viktigast av allt, bli inte kär. För det här är också en historia om kärlek, om en pojke och en flicka som livet igenom har en stark längtan till varandra och vars vägar korsas gång på gång."

I mitten av den här boken var jag övertygad om att den här boken skulle bli en av mina bästa läsupplevelser för året. Tyvärr så avtog den känslan mer och mer, den är otroligt amerikaniserad, och det är väl det som hela världen, inklusive Asien är på väg att bli eller åtminstone önskar sig hett att bli? Roligt upplägg, lättläst, men ingen riktig höjdare. 

Blekingegatan 32 – Lena Einhorn

"Romanen Blekingegatan 32 börjar i ett fattigt hem på Södermalm 1920. Greta har nyligen förlorat sin far och har fått arbete på varuhuset PUB, men längtar bara bort, till ett annat liv. Som sjuttonåring lyckas hon komma in på Dramatens elevskola, som den yngsta av teaterskolans studenter. Vi får följa henne under denna tid, som hon senare skulle komma att kalla för sitt livs lyckligaste. En tid av välbefinnande, kamratskap och, för första gången i Gretas unga liv, en känsla av tillhörighet. En tid, också, av passionerad kärlek.

Men så inträder en total scenförändring i samma stund som mästerregissören Mauritz Stiller gör entré i hennes liv. Han både lägger världen för hennes fötter och rycker samtidigt bort henne från den värld och de människor hon känner och älskar."

En intressant och välskriven bok – Lena Einhorn skriver sååå bra – dock så tar den upp en mycket liten del av Garbos liv, egentligen bara fram till hon blev runt 25 år. Jag skulle vilja veta mer, det är väl kanske just det som är hemligheten, att hon var så hemlig som gör att suget blir större?! 

Håkan Nesser, Kristina Ohlsson och Jo Nesbö

Levande och döda i Winsford – Håkan Nesser

"En kväll i november anländer en kvinna till byn Winsford på Exmoor i sydvästra England. Med sin hund bosätter hon sig i ett ensligt beläget hus uppe på heden. Hon använder inte sitt riktiga namn och hennes avsikter med vistelsen är oklara. Hon vandrar bland törnen, dimmor och vildhästar. Hon har bestämt sig för att överleva sin hund.
Hon har ett förflutet och en historia. Vad har hänt med hennes man? Är han i livet? Vem var han egentligen och vad var det som hände i Marocko för trettio år sedan?
Och är det någon som letar efter henne?
Levande och döda i Winsford är en bok om att fly från sitt gamla liv. Om att försöka göra upp. Om att kanske börja om trots att man inte är någon ungdom längre."

Underbart språk som vanligt, dock lite väl långsam handling, känns bitvis mer som en turistinfo än en roman/deckare. Annorlunda upplägg och ett överraskande slut. Nesser är ändå alltid Nesser, så mer än väl godkänd!

Polis – Jo Nesbö

"Polis är Jo Nesbøs tionde Harry Hole-thriller. Nesbø är verkligen i sitt esse när han i denna gastkramande historia skildrar den mänskliga ondskan och samtidigt tar med läsaren på en resa fylld av spänning och ofattbara vändningar.

När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.

Polisen står helt utan spår och, vad värre är, de saknar sin allra bästa utredare.

Samtidigt ligger en svårt skadad man i koma på sjukhuset. Ingen får veta hans namn. Inte ens de vaktande poliserna får komma patienten nära."

Harry Hole-deckarna är fantastisk underhållning, och den här hade dessutom en hel del överraskningar, lite annorlunda än flera av de övriga i serien. Sträckläsning!

Änglavakter och Paradisoffer – Kristina Ohlsson

Änglavakter: "En ung kvinna hittas styckad och begravd i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Hon identifieras som Rebecca Trolle, en student som varit försvunnen i två år. Medan Alex Recht och hans utredningsgrupp försöker förstå varför Rebecca gick ett så våldsamt öde till mötes, görs fler fynd på brottsplatsen. Den rymmer hemligheter som visar sig vara flera decennier gamla. Någon har vid upprepade tillfällen återvänt till skogen för att dölja sina offer för omvärlden."

Paradisoffer: "En fullsatt Boeing 747 lyfter från Stockholm och flyger mot New York. Kort efter start hittas ett hotbrev på en av flygplanets toaletter. Krav riktas mot både den svenska och amerikanska regeringen, om de inte infrias kommer planet att sprängas.

Ett av kraven från kaparna är att regeringen ska ompröva sitt beslut att utvisa en man som Säpo bedömt vara en säkerhetsrisk. Regeringen ställs inför valet att rädda livet på de fyrahundra passagerare som hålls gisslan på tiotusen meters höjd eller att fullfölja utvisningen."

Kristina Ohlsson skriver inte rena deckare, utan för mig känna relationerna mellan människorna minst lika viktiga. Snyggt, prydligt och grymt spännande!

Allt jag önskar mig, Porslinsfasaderna och Väster om Vinga

Allt jag önskar mig – Grégoire Delacourt

”Livet blev nog inte riktigt som hon hade tänkt sig. Jocelyne, även kallad Jo, drömde om att bli modeskapare i Paris, men driver en sybehörsaffär i Arras. Hon väntade på drömprinsen, men det var Jocelyn, även kallad Jo, som dök upp. De har två utflugna barn och lever ett stillsamt liv tillsammans. För nöjes skull skriver hon en blogg om sömnad, spets och pärlor. En dag övertalas hon av sina väninnor att spela på lotto och vinner 18 547 301 euro! Den dagen vinner hon stort. Eller gör hon det?”

En bok att älska, när jag läste kändes det som att se filmen ”Amelie från Monmarte” igen, den är så typiskt fransk och så söt och tänkvärd; helt UNDERBAR!!! När kommer filmen???

Porslinsfasaderna – Sven Olov Karlsson

”I sin tredje roman Porslinsfasaderna återvänder Sven Olov Karlsson, den kritikerrosade författaren till Italienaren och Amerikahuset, till den lilla byn Eriksfors i norra Västmanland. Under ett grönavågen-blommigt 1970-tal röjer familjeföretaget Silvers auktioner ut traktens dödsbon. På gårdsplanen ropar Knud sedan ut sågar, serviser och buntade trasmattor till bybor och sommargäster. Men dottern i familjen har andra planer och hon sätter dem i verket. Porslinsfasaderna handlar om att hela livet kämpa för att följa sina drömmar, eller kämpa för att till varje pris dölja dem. Om hur tre syskon särpräglas av sin mors besatta besvikelser.”

Den här boken har fått genomgående lysande recensioner av kunniga (?) litteraturkritiker, så jag börja undra om det är något fel på mig!? Hela historien andas mörker, hopplöshet och elände, trots det så berörde den mig inte alls, utan jag blev snarare irriterad. Det kan tänkas att jag känner igen vissa av företeelserna från min egen barndom, i den egna och andras familjer, och därför blir illa berörd, och slår det hela ifrån mig.

Väster om Vinga – Viveka Lärn

”Efter den dramatiska safarin i Afrika i november lyser vårsolen äntligen i Göteborg. Men det händer saker även på hemmaplan. Tobakshandlarbröderna på Engelbrektsgatan är osams. Åke och Holger har alltid delat pojkrum i föräldrahemmet trots att båda är sextio plus. Nu vill Holger plötsligt flytta hemifrån. Då går han rakt i famnen på jättekvinnan Dolores som hyr ut rum och tar bort tatueringar. Högstadieläraren Margareta har just återvänt från pappa i Frankrike dit hon tog sin tillflykt efter sin mammas död. Hon är sig inte lik, och det är inte hennes man Axel heller, upptäcker hon. Förut var han enbart intresserad av sport. Nu har han fått städmani också. Men Margareta skaffar sig ett eget intresse: akvarellmålning. Snart blir hon också intresserad av måleriläraren, Marcel från Sri Lanka. Och Marcel planerar en kursresa till konstnärernas paradis Skagen. Karismatiska nagelterapeuten Samantha är gravid och lycklig med sin distingerade Roger, Göteborgs rikaste man. Hon sköter sig exemplariskt i hopp om att få ett friskt barn den här gången…”

Nja bra underhållning är det väl och jag gillar den ironi och sarkasm man kan ana i Viveka Lärns betraktelser över vissa företeelser i vårt samhälle. Jag läste ut den men inte för att jag tyckte att den var värd det, det finns så många böcker som är bättre. Är hon ute efter en ny TV-serie för gänget i de här böckerna? Det skulle nog roa mig mer än böckerna, precis som med ”Saltön”.

Toves språklära

Tove tre och ett halvt börjat få kläm på pronomina:
- Jag lånar hons hink, säger Tove.
- Kalle är en pojke, och då säger man hans säger mormor.
- Nej, Kalle är en lillbrorsa, säger då Tove bestämt.

******************************************
På väg från dagis frågar Tove vart vi ska åka, vi i framsätet svarar: Till Oskar och Linas hus.
- Kalle säg Oskar och Linas hus, säger Tove
- Ocka Linas hus, säger hennes lillebror ett och ett halvt
- Bra Kalle, säger Tove

Här är Tove och Kalle med sin mamma på konstutställning i Mackmyra herrgårdspark

Vattnet i Mars – Mikael Fant

”Systrarna Aronsson med familjer samlas i barndomshemmet i Nedansjö för att begrava sin mamma Inga, familjens amatörpoet, matriark och självklara mittpunkt,och ingenting kommer någonsin att bli som förut. Det är Eva, som sjutton år gammal flydde från sveken, hoten och skammen och gjorde akademisk karriär i storstan. Agneta fick tidigt allt hon önskade: en kärleksfull man, en egen familj och huset hon vuxit upp i. Skönheten Maja knep sig Timrås lagkapten med siktet inställt på ett bekvämt liv, men den förväntade Kanadaflytten gick om intet och snart hade deras sorglösa lyxtillvaro förbytts i något helt annat.”

Jag älskar släktsagor, där man får se in i en familj från dess olika medlemmars horisont. Den här börjar lite trögt med pappa/änklingen men kommer igång redan i avsnitt två. Sorglig och gripande att följa det karga och kyliga klimatet mellan de olika kontrahenterna. Stolthet och tystnad som föder ännu mer kyla får det att krypa i mig som läsare, man vill in och hjälpa till, och samtidigt inser man att man själv lever på samma sätt i mångt och mycket.

Och bergen svarade – Khaled Hosseini

”Från författaren till Flyga drake och Tusen strålande solar kommer en ny roman, en djupt rörande släkthistoria om hur de val vi gör ekar genom generationer.

I den fattiga lilla byn Shadbagh i Afghanistan säljer Sabor sin fyraåriga dotter Pari när han inte längre kan försörja sin växande familj. Pari och hennes bror kommer för alltid att känna saknaden av varandra, och den dag de äntligen möts igen är det kanske redan för sent ...

Temat i Khaled Hosseinis hjärtslitande familjesaga är bröder och systrar - som älskar, sårar, förråder och förlåter, som är i stånd att döda men också att ge sitt liv för varandra.”

Jag har aldrig riktigt förstått hypen kring Hosseini, visst skriver han gripande böcker, visst flyter språket och visst är det en bra saga han skrivit, men den här är lite för mycket saga för mig. Visserligen vill han väl beskriva hur Afghanistan ser ut inifrån, hur människorna utsätts för enorma lidanden och fattigdom föranlett av krigets fasor och inhemska konflikter. Den här boken känns alldeles för lång och detaljerad, och stundtals nästan lite fånig. Bra underhållning, men knappast något som stannar kvar. 

När duvorna försvann – Sofi Oksanen

”I den här branschen är det där med att läsa bästsäljarlistorlistor ungefär som att följa väderleksprognoser i Sahara. Det är sällan man ser något nytt. Deckare från topp till tå.

Därför är Sofi Oksanen dubbelt glädjande. Eng ung, finsk kvinnlig författare som ser ut som en gothdröm och som skriver stilistiskt djärvt och med stort allvar om kärlek och krig, svek och övergrepp i Estland före, under tysk och sovjetisk ockupation.”

Sofi Oksanen är en klar favorit för mig, men den här gången var det lite svårare att få grepp om historien. Dels för att det hoppade mellan 40 och 6o-tal. Dels för att en huvudpersonerna byter skepnad/namn under årens gång. Det blir dessutom inte lättare när man är helt obekant med ortnamn och seder i Estland. Det som dock framstår glasklart är att de tre små baltstaterna och dess innevånare har fått genomgå enorma lidanden och förtryck under främmande regimer genom historiens gång, det upplyser Oksanen oss om ännu en gång.

Den store Gatsby, Askungar och Tusenskönor

Den store Gatsby – F Scott Fitzgerald

"En av 1900-talets mest inflytelserika amerikanska romaner - Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald - nu i efterlängtad nyöversättning av Christian Ekvall. Enda nyöversättningen på nästan 70 år! Nick Carraway kommer till New York för att bli aktiemäklare. Han flyttar in i en villa på Long Island och börjar umgås med det flärdfulla paret Tom och Daisy Buchanan. Till granne får han en ytterligt gåtfull och kolossalt förmögen man som ger storslagna fester, oftast utan att själv visa sig. Grannens namn är Jay Gatsby."

Hur lyxlirarna i USA levde på det glada 20-talet intresserar mig föga, och den här boken lämnade mig nästintill oberörd, språket är dock flytande, vackert och lättläst. Vad jag förstod så betraktas romanen annars som att vara epokgörande på många sätt.

Askungar – Kristina Ohlsson

"En liten flicka försvinner från ett x2000-tåg som just rullat in på Centralen i Stockholm. Flickans pappa blir snabbt misstänkt och alla resurser läggs på att lokalisera honom.
I en annan del av Sverige lever en ung kvinna gömd, rädd för att en dag återfinnas av mannen som hon först trodde var den prins och befriare som hon sedan barnsben väntat på. Hon vet bättre än någon annan varför flickan är försvunnen, och än en gång förbereder hon sig för flykt."

En helt ny deckarbekantskap för mig. Hon skriver lysande, och det är omöjligt att sluta! Jag kommer att sluka resten av hennes böcker också.

Tusenskönor – Kristina Ohlsson

"Ett äldre prästpar hittas skjutna i sin lägenhet vid Odenplan. Mannen verkar ha tagit livet av sin hustru och därefter sig själv. Ett avskedsbrev förklarar att han inte kunde fortsätta leva efter att hans dotter begått självmord. 

Inlåst i en lägenhet väntar Ali på besked. Han har flytt från ett brinnande Irak och hoppas på en ny framtid i Sverige. Det enda hans välgörare kräver är en enkel byteshandel. Och att han tiger om deras uppgörelse.

I Bangkok håller en ung svensk kvinna på att bli avskuren från omvärlden. Någon monterar ner hennes liv, bit för bit. Efterlyst av thailändsk polis tar hon upp jakten på den som försöker ödelägga hennes tillvaro."

Mest trycker jag nog om hennes personbeskrivningar, man upplever redan efter två böcker som att de är gamla bekanta poliserna som utgör huvudkaraktärerna och som arbetar i (polis)Huset. Sen är det ju oerhört spännande från första sidan, även om spänningen avtar till nästintill irritation mot slutet; det är lite väl skruvat scenario.

Helenas hämnd – Maria Gustavsdotter, Djävulskyssen - Unni Lindell och Journal 64 - Jussi Adler-Olsen

Helenas hämnd - Maria Gustavsdotter

"Helena av Skövde var en rik och mäktig änka under 1100-talet. Med fast hand styr hon över sina ägor och sin familj, och när hennes äskade dotter misshandlas brutalt av sin man försöker Helena tala honom till rätta. Han vägrar att lyssna och till sist återstår bara en sak. Men klarar Helena att göra detta?

Fjärde delen i den historiska romanserien Släkten baseras på ett verkligt och spännande livsöde, S:t Helena av Skövde. Maria Gustavsdotter, som tar över stafettpinnen efter Catharina Ingelman-Sundberg, har tidigare skrivit flera historiska romaner."

Trots att det är fyra olika författare som skrivit de olika delarna i den här serien så påminner de väldigt mycket om varandra. Visst är det spännande att se hur Sverige förändras, och visst är det lättläst, men tyvärr är det rätt naivt berättat och man har svårt att ta boken som en typ av dramadokumentär, det känns mer som en ren saga. De goda är så osannolikt goda osv, lite grand som sämre amerikanska filmer. Lättläst, men inte så mycket mer är mitt omdöme.

Djävulskyssen - Unni Lindell

"Vivian Glenne är trettiosex år, har tre barn och sambo. Hon bor i radhus och jobbar på kemtvätten i köpcentret. Och hon har hemliga kärleksaffärer med andra män.
En sen kväll i juli går hon ut i växthuset bakom radhuslängan. Men någon väntar på henne i skogsdungen och slår ihjäl henne med en spade. 

Det här var årets mest sålda kriminalroman i Norge och det förvånar mig inte alls. Unni Lindell är skicklig på att kombinera spännande handling med övertygande personporträtt. 

Ingalill Mosander, Aftonbladet"

De norska damerna gör en inte besviken. Vill man ha en bra deckare är de ett säkert kort.

Journal 64 - Jussi Adler-Olsen

"Grymhet, tvång och förnedring tillhörde vardagen på kvinnohemmet på ön Sprogø. Dit kom Nete Hermansen - och hon trodde att hon lyckats ta sig därifrån. En dag hinner hennes förflutna ikapp henne och det blir inledningen på en av Avdelning Q:s hittills svåraste utredningar. Vilka hemligheter finns i Netes förflutna? Vad var det egentligen som hände med henne och människorna omkring henne? Snart går det upp för Carl Mørck och hans assistenter Assad och Rose att fallet bara är en del av något betydligt större. Det handlar om fruktansvärda övergrepp - som fortfarande pågår. Samtidigt får Carl Mørck problem på det privata planet när han blir misstänkt för mordet på sin farbror."

Böckerna om Avdelning Q är otroligt spännande, Adler-Olsen lyckas verkligen bygga upp spänningen. Det enda jag inte gillar med de här böckerna är dialogen mellan Carl Mørck och hans medarbetare och anhöriga. Om det ska föreställa humor, så är det ingen som jag uppskattar i alla fall.

Böcker av Gardell, Börjlind, Rosenberg, Tikkanen och Nilsson

Torka aldrig tårar utan handskar. 2, Sjukdomen – Jonas Gardell

”De är en sorts familj: ärkefjollan Paul, Lars-Åke och Seppo, Reine med sitt plågade förflutna på den lilla bohuslänska ön, den vackre Bengt som är filmstjärna i vardande. Varje år firar de jul hos Paul, det är där Benjamin och Rasmus träffar varandra och blir kära. Allt ska de offra för kärleken.”

Man må tycka vad man vill om Jonas Gardell, men skriva kan han! Den här boken är precis lika gripande som den första delen – Kärleken. Om man läser den här utan gråta gång på gång så är man gjord av stål. UNDERBAR!

Springfloden – Rolf och Cilla Börjlind

"1987. Under en kall och likgiltig fullmåne begås ett sadistiskt mord på en strand på Nordkoster. Offret är en ung kvinna. Förövarna är tre personer. En ung pojke blir ofrivilligt vittne till mordet.

----

2011. Olivia Rönning får i uppgift att skriva ett elevarbete på Polishögskolan om det olösta strandfallet. Hon vaskar fram så mycket hon kan via gamla källor, det svåraste visar sig dock vara att få tag i den som ledde mordutredningen. Tom Stilton är nämligen som uppslukad av jorden."

En bra deckare, inte den bästa jag läst, men definitivt inte den sämsta heller.

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz - Göran Rosenberg

"Om sin fars väg från Auschwitz till den lilla staden med den stora lastbilsfabriken har Göran Rosenberg skrivit en djupt personlig barndomsmemoar; om Platsen där ett litet barn sätter sina första ord på världen och gör den till sin, som också är Platsen där en ung man stiger av tåget en tidig augustikväll 1947 för att börja världen på nytt, som också blir Platsen där efterkrigstidens ljusa horisonter alltför snart förmörkas av skuggorna från Lódz, Auschwitz, Ravensbrück och Wöbbelin."

En tårdrypande och mycket vacker och sorglig men tyvärr emellanåt lite tjatig bok. Rosenbergs grepp att göra platser och människor som neutrum (Platsen=Södertälje, t ex), när han är så detaljerad i allt övrigt förstår jag inte. Är det för att livet i Sverige blir ett pseudoliv (?) för fadern? Utomordentligt irriterande också att varje gång hans mor nämns så kallas hon ”kvinnan som skulle bli min mor”, det kan man väl skriva innan hon blivit det, men sedan…jag saknar f ö berättelsen om hans mor, men den kanske kommer i en egen bok. Jag tycker att man aldrig kan läsa nog många böcker om förintelsen, och Rosenberg har verkligen varit grundlig, och ger en del nya infallsvinklar. Och tårar blir det som sagt!

Jag är den som skall komma – Johanna Nilsson

"Har Bernice blivit galen av sorg efter missfallet? Eller är hon Messias som ska frälsa världen och väcka sitt förlorade barn till liv? Jag är den som skall komma är en vacker och tänkvärd roman om en psykotisk kvinna som hävdar att hon är den återuppståndna frälsaren. Johanna Nilsson leker med tanken hur Jesus skulle ha agerat och bemötts i dag."

All den lycka och kärlek som givits den unga familjen, slås i några ögonblick sönder och den unga mamman hamnar i en annan/egen verklighet. Man känner mannens förtvivlan och hennes längtan efter man och barn, samtidigt som hon har sin viktiga mission. 
Att författarens avsikt är att leka med tanken om hur Jesus skulle bemötts i dag slog mig aldrig under läsningen, för mig framstår det hela som oändligt sorgligt, men på något sätt ändå hoppfullt. Fantastiskt flyt i språket! Mycket bra!

Emma & Uno – Märta Tikkanen

"När de träffas är hon arton, mindre än ett år senare är de gifta. Året är 1898. Hon är nitton när det första barnet föds. När det sjätte föds är hon tjugofem, då bor de inte längre tillsammans men hon skriver kärleksfulla brev till honom. De skiljer sig när hon är trettiotre. Hon lever ensam i fyrtio år. Inte heller han gifter om sig. Det blir inbördeskrig och världskrig, inflationen tar det som återstår av hennes arv efter skilsmässan. De sex barnens försörjning faller helt på henne, för dem är hon medelpunkten, högt älskad av dem alla, fyllda sjuttiotvå när hon dör. Så kan man sammanfatta ett liv, min mormors. Morfar har jag inget minne av, jag har ett silverhjärta som jag fick av honom och ärvde hans lådkamera när han dog, då skulle jag strax fylla ett år."

Märta Tikkanen är inte sen med att i varje tillfälle framhålla sin släkts enorma intelligens, framgång och godhet. Visserligen framställs väl inte morfadern som någon god familjefar och ordningsam företagare, men ändå. Ganska mörk och trist historia, men barnen och barnbarnen blev ju professorer, författare, skådespelare, konstnärer. Duktiga dom! Inga vanliga kontorsråttor, butiksbiträden och fabriksarbetare i Tikkanens fina släkt inte.

Konsten att vara kvinna, Väldigt sällan fin, Jag ringer mina bröder och Torka aldrig tårar...

Konsten att vara kvinna - Caitlin Moran

"Det har aldrig varit lättare att vara kvinna. Vi har rösträtt och p-piller och vi har inte blivit brända som häxor sedan 1700-talet. Men det återstår några små frågor ...

Varför måste vi ta bort allt hår på kroppen? Varför är bh:n så obekväm? Och varför frågar alla när man ska skaffa barn?"

En modern feministbibel har den kallats för, jag nöjer mig med att tycka att den är rolig. underhållande och ganska viktig. Viktig framför allt för unga kvinnor, jag har ju redan passerat de flesta stadierna som är aktuella i boken.

Väldigt sällan fin - Sami Said

"När Noha lämnar familjen i Göteborg för universitetsstudier i Linköping är det efter en sommar av förmaningar. En intensiv sistaminuten-uppfostran vars budskap varit: skäms inte för den du är. Glöm inte att du är eritrean och muslim.

Det börjar bra. Den första tiden i Linköping håller han sig för sig själv. Han ägnar tiden åt sina studier i religion och åt att läsa böcker om Eritrea. På väggen har han en lapp som säger "Ät!", så att han ska komma ihåg att äta, men han gör det på udda tider för att inte stöta på någon ifrån korridoren i köket. Det stilla livet varar dock inte länge. Utan förvarning inkräktar två personer i hans liv. Anna som han träffar på ett tåg och Fredrik som funderar på att att konvertera till islam låter honom inte vara i fred."

En intressant bok om kulturella krockar. Tyvärr hann jag inte läsa klart hela boken - den är tjock och ganska seeg - men jag skulle kunna tänka mig att låna om den när det inte är 14-dagarslån längre.

Jag ringer mina bröder - Jonas Hassen Khemiri

En liten, liten bok som även gestaltats på scenen. Den vackre författaren är ju en av våra nya oantastbara hjältar. Och visst skriver han mycket bra, och ämnet är ju intressant: Misstänks alla muslimer för terrorbrott om någon spränger en bil i Stockholm...jag vill inte jämföras med kristna som begår brott.

"En bil har exploderat i Stockholm. Amor irrar runt i en polisfylld, paranoid stad på jakt efter en reservdel till en borrmaskin. I framfickan har han en telefon, i bakfickan en kniv. Han ska svara när Shavi ringer, han ska sluta stalka Valeria. Framför allt ska han bete sig maximalt normalt."

Torka aldrig tårar utan handskar; Kärleken - Jonas Gardell

"När Rasmus stiger av tåget på Centralstationen i september 1982 lämnar han det lilla Koppom bakom sig för att aldrig återvända. Ung och vacker kastar han sig ut i de homosexuellas Stockholm.

Benjamin är Jehovas vittne. Ivrigt går han från dörr till dörr för att predika om Gud. Ingenting kan rubba honom i hans tro. Tills den dag han ringer på hos Paul, den varmaste, roligaste och bitchigaste bögen Gud någonsin skapat. Så på julaftonskvällen, när det snöar över staden, träffas Rasmus och Benjamin, och inget blir som förr igen."

Ingen har väl missat den här boken eller TV-serien! TV-serien var fantastisk och trots att jag såg den och grät floder, så grät jag igen när jag läste boken, som går ännu djupare, och som på många sätt känns allmängiltig, inte bara sexuellt avvikande har känt sig avvikande...Gardell har blivit nationalhelgon och t o m fått vår underbara kronprinsessa att delta på QX-galan. Om Gardell tycker jag att han skriver fantastiskt, men hans uppenbarelse gör mig trött, han tycker alldeles FÖR bra om sig själv!?

Deckare av Camilla Grebe och Åsa Träff

"Någon sorts frid", "Bittrare än döden" och "Innan du dog"

Tre deckare om terapeuten Siri av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff har jag läst. Underhållande och lättläst, men inga sensationer tycker jag, däremot är de flesta kritiker väldigt positiva.

"Någon sorts frid är till sista sidan en riktig bladvändare. Skickligt använder Grebe Träff den klassiska deckarens alla möjligheter att driva upp spänningen och listigt plantera ut ledtrådar - eller villospår! - i handlingen. Samtidigt gör de något nytt och eget av genren. I terapisamtalen med bokens karaktärer växer en förtröstansfull insikt fram hos läsaren att vi delar våra mörkaste hemligheter med varandra. Och en obehaglig fråga väcks: Betyder det att jag också kan bli en mördare?"

"...ingen tvekan om att framtiden på den svenska deckarscenen ser ljus ut - och de svenska deckarläsarnas kärlek är förhoppningsvis mindre destruktiv än den som drabbar karaktärerna i Bittrare än döden. (...) en lyckad psykologisk thriller. (...) Grebe och Träff har åstadkommit en läsupplevelse som dröjer sig kvar." Smålands-Posten"

 "Innan du dog är en spänningsroman som handlar om det förflutna och nuet. Om ungdomligt övermod och medelålders resignation. Om ett brott och om vilka följder en fruktansvärd hemlighet kan få långt senare och långt utanför en inre krets. Det handlar om hur tillit kan förstöras för alltid när de man tror står en närmast sviker. Handlingen rör sig växelvis mellan nutid och sent åttiotal, där framgång och status är det som räknas i den framväxande yuppieeran."