Himmelsdalen av Marie Hermansson
Marie Hermansson har gjort till sin specialitet att skrivare smartare spänning. Och i sin nya roman vågar hon ta ställning tydligare än förut. Här vänder hon upp och ner på begrepp som gott och ont. När Daniel får ett brev från sin bror Max tror han det kommer från Helvetet. Och kanske har han inte helt fel.
Dalen mellan bergen i Schweiz är ett paradis på jorden. Eller åtminstone ett paradis för människor med vissa psykiska åkommor, som behöver vila upp sig i lugn miljö med hög luft, god mat och professionell omvårdnad. Så ser det i alla fall ut.
Fånig bok, den hade säkert aldrig blivit utgiven om inte författaren redan var ett namn. Ändå läste jag ut den, undrar just varför, kanske för att jag ville se vilket scenario hon målat upp. Boken har trots allt fått bra recensioner, så det finns andra åsikter än mina.
Min ena mamma hette Ruth av Lotta Backman
I denna självbiografiska roman målar Lotta Backman ömsint bilden av sin mamma Ruth och av uppväxten i 50- och 60-talens fromma frikyrkomiljö. Minnesbilderna varvas med berättelsen om den vackra Karin som lever i en annan värld, fylld av spänning och flärd. Men också av förluster, död och ett förlamande svek som driver henne att lämna bort sitt enda barn.
En helt underbar och gripande bok om kärlek, moderskap och svek. Tack Paula för tipset!
Brobyggarna av Jan Guillou
Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga
århundrade någonsin.
Fantastisk läsning om vårt tidiga 1900-tal, jag längtar redan efter nästa del i seriern. Allt har han fått med bl a: Imperialismen i Afrika, första världskriget, järnvägens uppbyggnad, kvinnornas kamp för rösträtt, men även kärlek och svek. Det är lite väl ingående beskrivningar i jaktavsnitten (!) och i krigets slag, men man kan ju skumläsa emellanåt. Vapenfetischism?!
