måndag 6 januari 2014

"Egenmäktigt förfarande", "Än klappar hjärtan" och "Tre apor"

Egenmäktigt förfarande – Lena Andersson


"Ester Nilsson är 31. Hon är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag i juni får hon ett samtal med en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen."

Den här boken fick Augustpriset för bästa skönlitterära bok 2013, och det förstår jag fuller väl, den är helt fantastisk! Lite tung att läsa på flera sätt, det kryper i en av medlidande och ilska, och språket måste kännas, vändas och vridas på gång på gång. Jag tror aldrig att jag (sedan Per Gunnar Evanders böcker) satt så många gem/markerat citat som i den här lilla boken. Här är några exempel:

”Hjärnan känner inga tempus. Det den har längtat efter har den redan haft.”

”Ord var inte tunga monument över avsikter och sanningar. De var ljud att fylla tystnader med.”

”Lyckan finns sällan i upplevelsen av lycka. Den bor i förväntan om lycka och nästan bara där.”

”Självbehärskning var det man nästan aldrig behövde ångra. Vrede och utfall var det man nästan alltid önskade ogjort. Det svåra var att veta när man befann sig i klyftan mellan ”nästan aldrig” och ”nästan alltid”, när vredesutbrottet var berättigat och gav det gynnsammaste resultatet.”

”De stigande förväntningarnas missnöje, en psykologisk naturlag. Man fick det man saknat och var tacksam en kort sekund. Men snart inrättade man sig efter det, fann det normalt och började betrakta det som minimistandard. Förväntningarna ökade och det krävdes mer för att tillfredsställelsen skulle infinna sig. Rinnande vatten, näringsriktig mat, bil och större bostad förslog inte. Man måste ha större och ytterligare reformer för att må lika bra som tidigare. Dosen måste bli högre, komma oftare.”


Än klappar hjärtan – Helena von Zweigbergk


"Viktor ska ta studenten och hela familjen samlas för att fira i ett vårvarmt Stockholm. Där står mamma Astrid och styvpappa Henrik tillsammans med halvsyskonen Josefin och Sara. Mormor kommer tillsammans med mostrarna Sandra och Lena. Men den stora överraskningen är att även Viktors biologiska pappa Michael anländer från New York med sin nya familj för att återknyta kontakten med sonen som han övergav för många år sedan."

Syskon-/släktdrama som puttrar på ganska lugnt, mest får man följa de tre systrarnas inre tankar om varandra och om avundsjuka, skuld och kärlek. En hel del igenkänningsfaktor, men trots det så berör den inte speciellt mycket.


Tre apor -  Stephan Mendel-Enk

"Samtidigt som den första intifadan utbryter i Israel är den judiska församlingen i Göteborg på väg att splittras. 13-årige Jacob befinner sig i konfliktens mitt. Ett knappt halvår efter hans Bar mitzva har hans föräldrar skiljt sig, mammans nya man flyttat in i huset och hans far- och morföräldrar slutat att prata med varandra. Och det värsta är ännu inte över. 

Den här boken har utsikter att bli en klassiker bland svenska barndomsskildringar. Man får träffa tre generationer i en judisk släkt i Sverige. Den 13-årige Jacob befinner sig i både yttre och inre konflikt. Författaren har förmågan att se livet med allvar och humor. Den här boken förtjänar många läsare."

En liten liten bok som jag inte blev så imponerad av som jag hade trott. Jag är ju generellt väldigt fascinerad av judendomen, och de seder och bruk som dess utövare idkar. Den här var lite för "fladdrig" (kanske för konstnärligt skriven) för mig.