Sniken

På väg från jympan i tisdags så hittade jag en plånbok i utgångshallen. Jag öppnade den för att se efter namnet på ägaren, och gissa om det fanns pengar i den börsen! Den bågnade fullkomligt av TUSENLAPPAR!!! Alltså vem går omkring med så mycket kontanter på ett jympapass?! Inte jag i a f som är fattig som en kyrkråtta!

Hur som helst gick jag med den till tjejerna i receptionen och de hittade ägaren när han kom ut ur ett av omklädningsrummen. Vet ni vad fanskapet sa: Oj då, och smet ut genom dörren. Jag är så hemsk (här kan jag väl erkänna sån't) att jag önskar så här i efter hand att jag skulle tagit någon tusenlapp eller två. Tacken var alltså bara ett "Oj då". Och hade han märkt om det fattats en tusing eller två???

Jag hade ju också kunnat lämna den till polisen och fått hittelön, eller??

För något år sedan råkade jag ut för en liknande händelse: Vid en bankomat stod en berusad herre framför mig. När det var min tur låg det två tusen kronor kvar i sedelfacket. Jag ropade på honom, han blev irriterad och frågade: Vad fan är det frågan om? Jag gav honom pengarna och han bara pep iväg. Det ångrar jag också.

Å andra sidan ska man ju alltid tänka: Vad du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot dem. Det har min mor lärt mig, klokt, men inte alltid så lätt att leva efter.

Rolle har äntligen kommit hem igen efter två dagar på konferens i Stockholms skärgård. Ikväll ser vi "På spåret"!

Jag älskar er min man, mina döttrar, Tyra och Smilla (som igår var så duktiga och väntade i bilen när vi mattar jympade)!