Läst av Alfvén och Guillou (Falkenland)

Allt vi aldrig gjorde med varandra – Inger Alfvén

”Allt vi aldrig gjorde med varandra” utspelar sig från gryning till gryning, medan festförberedelserna förenas med en vindlande räcka av röster och minnen. Det blir ett dygn då mycket ställs på sin spets. Viktorias föräldrar som inte återsett varandra sedan skilsmässan tänker tillbaka på vad de egentligen gjorde, och varför. Sonja i sin tur inser att hon valt fel, och Viktoria vet inte vad hon ska välja trots att det är hennes bröllopsdag. Som jokrar i leken finns de båda frånvarande, Max och Perry... Med lätt och ömsint hand har Inger Alfvén skrivit en mänsklig komedi om vår tids vilsenhet och tillkortakommanden, en midsommarsaga med allvarlig klangbotten.

Den här boken är fantastisk!!! Det var så tråkigt när den tog slut. Ett citat som jag fastnade för:  ”Det finns ingen skönhet utan förfall, säger Perry tvärsäkert. Det är som att tänka sig livet utan döden. Det är därför nya byggnader oftast är frånstötande livlösa och de flesta arkitekter föredrar att själva bo i gamla hus.”  Alfvén för August-priset? JAAA!

Dandy - Jan Guillou

"Om Brobyggarna den inledande delen i romanserien Det stora århundradet kretsade mest kring ingenjörskonst och teknik i det nya 1900-talet så rör sig Dandy mer i de sköna konsternas värld, som också den är starkt präglad av tidens optimistiska föreställning.

Men på samma sätt som första världskriget slog sönder hela tillvaron för de äldre bröderna Lauritz och Oscar drabbas nu Sverre och Albert.

Och för de tre bröderna, liksom för miljoner andra européer, måste tillvaron byggas upp på nytt och livet börja om någon annanstans."

Eftersom jag tyckte så mycket om ”Brobyggarna” första delen av Guillous nya 1900-talssvit så var förväntningarna höga inför Dandy. Tyvärr kom förväntan på skam. Boken är seg och jag tycker att det är naivt och tröttsamt att huvudpersonerna stöter ihop med en massa historiskt viktiga personer och händelser (typ som i  Forrest Gump och Hundraåringen som…), man måste väl kunna skriva om århundradet på annat sätt. Dandy kommer inte heller längre än till 1918, dvs precis samma tid (klockslag t o m) som Brobyggarna. Hoppas att de andra delarna blir bättre, och kommer längre. Däremot så tycker jag att Guillou skriver bra om kärlek, något som han fått kritik för.

Sfinx – Christine Falkenland

"Christine Falkenland har skrivit en skrämmande roman om avund i dess ondskefullaste och lägsta form. Suggestivt, krypande och på ett skimrande exakt språk utforskar hon det mänskliga psykets solkigaste vrår."

Tips på denna brevroman fick jag i radio – P4 Extra, men jag orkade inte läsa mer än knappt hälften. Så outsägligt tråkig och meningslös bok.