"De ensamma", Håkan Nesser

"Det börjar 1969. Sex unga människor kommer till Uppsala. Omständigheterna för dem samman, under några år umgås de och utvecklar en sorts vänskap. En sommarresa i östeuropa förändrar förutsättningarna radikalt och när Uppsalatiden tar slut har också något annat tagit slut.

En mansålder senare hittas en lundadocent död nedanför ett stup i skogarna utanför Kymlinge. En gammal ättestupa enligt folktron. Platsen är exakt den där en av de unga uppsalastudenterna dog 35 år tidigare."

Nesser gör ingen besviken, hans Barbarottiserie är helt fantastisk. I hans deckare upplever jag själva deckarnöten som en bisak, de känns mer som relations- och samtidsromaner. Intrigen i "De ensamma" är så raffinerad så det är omöjligt att sluta läsa, som tur är så räcker boken ett tag, nästan 600 inbundna sidor. Extra roligt var det för mig som gammal upplänning att läsa om min egen stad Uppsala, från 60- och 70-talen.