Det här en söt liten bok med vackert språk. Otroligt att den inte känns antik med tanke på att den skrevs för 100 år sedan.
Lydia Stille tycks vara en rätt ovanlig dam för sin tid, och Arvid Stjärnblom en ovanligt vidsynt man. Eller är det så att man (jag) bara går omkring och tror att alla var mycket mer moraliska (enligt Luthers sätt att se på saken) i början av förra seklet.
Jag är rätt nyfiken på Hjalmar Söderberg - hans Doktor Glas är ju också en intressant bok - så om jag någon gång skulle läsa litteraturvetenskap skulle jag nog göra min uppsats på honom eller Per Gunnar Evander.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar